nästan
fyra månader
vi räknade
21:a juni
som vår dag
dagen som det tog skruv
ordentligt
med lite god vilja
kunde vi lägga till
några dagar
men så ska man inte göra
man ska ta dagen
det tar fart på allvar
jag började skriva här
när vi
(ursäkta språket men)
skitit i det blå skåpet
och vi inte kunde höras
så tätt som innan
inte kunde ses
flera gånger om dagen
sitta ute och hångla
som tidigare
det vore kul om jag skrivit tidigare
hade varit intressant nu
tycker jag
för jag avslutar
fallet K här
återkommer kanske
till denna blogg
om jag får en ny bokstav
att skriva om
men gissningsvis inte
hur dum vore jag
om jag hittar en kärlek igen
som jag inte kan höra av mig till
precis när han och jag vill
tänker inte ha
sådan kärlek
där jag skriver på nätet
för att han ska kunna läsa
slut med det
jag ser
min text låter inte glad
men jag är det
grundlycklig
stävar framåt
tillförsikt
glädje
jag får se vad som händer
i min framtid
hejdå bloggen
hejdå
breven till min älskade
brev till min älskade
K, här skriver jag till dig när jag inte kan det på annat sätt. Och i en stil jag aldrig skrivit förut men den är sådan för att jag tänker låta orden spruta precis som i mitt huvud och jag tänker vägra redigera eller gå tillbaka, ändra eller ta bort, här får du det som det är, rakt av. Inte en enda krusidull.
tisdag 21 september 2010
måndag 20 september 2010
nej igen
haha
du sa igår
du ringer idag
idag är sent
långt efter det du skulle göra
snart ska du hem i bojan
sedan bärsen
då du lånar en lur
slår en pling
på fel telefon
du säger du ringer så många gånger
glömmer den moderna tekniken
jag läser innantill
en åttondel av det du säger
jag säger
gäsp
du är redan borta
det blir bara så mycket lättare
ju mer jag genomskådar
öppna ögon
fast jag fortfarande hävdar
jag tror på det du säger
ska bli intressant att höra
vad som hänt dig denna gång
du ringer nog på dörren
21:53 eller
22:34
det är vad jag tror
jag hade velat möta dig på dagen
ta ett snack
vill dig allt väl
men det är
bye bye nu
du sa igår
du ringer idag
idag är sent
långt efter det du skulle göra
snart ska du hem i bojan
sedan bärsen
då du lånar en lur
slår en pling
på fel telefon
du säger du ringer så många gånger
glömmer den moderna tekniken
jag läser innantill
en åttondel av det du säger
jag säger
gäsp
du är redan borta
det blir bara så mycket lättare
ju mer jag genomskådar
öppna ögon
fast jag fortfarande hävdar
jag tror på det du säger
ska bli intressant att höra
vad som hänt dig denna gång
du ringer nog på dörren
21:53 eller
22:34
det är vad jag tror
jag hade velat möta dig på dagen
ta ett snack
vill dig allt väl
men det är
bye bye nu
söndag 19 september 2010
funderar igen
men nä
jag behöver inte oroa mig
jag förväxlar
vemod med längtan
det är faktiskt över
nu när jag tänker lite till
jag behöver inte oroa mig
jag förväxlar
vemod med längtan
det är faktiskt över
nu när jag tänker lite till
kanske
kanske
vad läskigt
om jag träffar dig
tänk om kärleken
slår till igen
så jobbigt
för så här
vill jag inte ha det
vad läskigt
om jag träffar dig
tänk om kärleken
slår till igen
så jobbigt
för så här
vill jag inte ha det
lördag 18 september 2010
funktionen
det funkar fortfarande
jag bloggar ett inlägg
då ringer du upp
telefonen klippte
denna gång passade det mig bra
du sa jag lät annorlunda
det hörde inte jag
men jag hörde
när du påstod att du visste
att jag var på dåligt humör
inte alls
var och är mitt svar
bara inte kär längre
men det sa jag aldrig
telefonen klippte igen
jag hade ändå inte sagt det i en lur
öga mot öga
med dig
kommer du få veta
även om jag skulle få för mig
att dra ut på det
för att inte göra dig ledsen
skulle det inte gå
du kommer se exakt hur det är
du anar redan
egentligen vet du
och jag
jag är lite trött
på allt det här
att jag inte ens kan ringa dig
tillbaka
och säga
att jag är trött på
att inte kunnar ringa dig tillbaka
att jag är trött på
det som inte fanns
att jag går vidare nu
jag bloggar ett inlägg
då ringer du upp
telefonen klippte
denna gång passade det mig bra
du sa jag lät annorlunda
det hörde inte jag
men jag hörde
när du påstod att du visste
att jag var på dåligt humör
inte alls
var och är mitt svar
bara inte kär längre
men det sa jag aldrig
telefonen klippte igen
jag hade ändå inte sagt det i en lur
öga mot öga
med dig
kommer du få veta
även om jag skulle få för mig
att dra ut på det
för att inte göra dig ledsen
skulle det inte gå
du kommer se exakt hur det är
du anar redan
egentligen vet du
och jag
jag är lite trött
på allt det här
att jag inte ens kan ringa dig
tillbaka
och säga
att jag är trött på
att inte kunnar ringa dig tillbaka
att jag är trött på
det som inte fanns
att jag går vidare nu
borta
du är borta nu
du vet kanske inte om det
men jag vet
helt borta
färdigt
finito
kära vän
du är hemma
sedan ett par dagar
tystnaden är kompakt
det inser jag nu
när jag funderar på det
för det är så
att innan har jag inte saknat
knappt tänkt på
att du borde vara här igen
att något så massivt
kan försvinna så lätt
din oförmåga
att höra av dig
är bara toppen på isberget
mina känslor
svalnade
sjunkna
som den berömda båten
förvåning
över hur lätt det gick
inte svårt
inte jobbigt
ingen smärta
det kommer nog kännas
när jag ser dig
om jag ser dig
men inte mer än det
hellman går bra
bo kasper snurrar problemfritt
jag är inte där längre
seglat vidare
så mycket
för så lite
önskar dig all lycka till
om det du sagt stämmar
har du mycket att ta tag i
om du ska våga känna helt
och ändå inte dö bitter
tror inte du kommer göra något
det blir för mycket för dig
förlåt om jag tror lågt om dig
men så djupt som du satt dig
är det ett helvete att ta sig upp
fortfarande om det du sagt stämmer
men jag har ju alltid trott dig
ingen mening att sluta nu
jag ger mig själv rätt
det kommer aldrig att ske
jag har vetat hela tiden
är det så?
det kunde lika gärna hänt
för länge sedan
det borde ha hänt
för länge sedan
om det skulle ha hänt
du vet det med
det tror jag
du är bara bättre på att intala dig
funderar nu på
hur din bild av framtiden
egenligen ser ut
vad skådade du
hur fick du ihop pusselbitarna
men jag ska sluta tänka på det
bara att när jag skriver till dig
poppar du upp mer
än du gjort på ett bra tag nu
så jag ska avsluta
sätter mig i min båt igen
lämnar dig på bryggan
ropar lycka till
vänder mig mot solen
och låter vinden föra mig
dit som vinden vill ta mig
du vet kanske inte om det
men jag vet
helt borta
färdigt
finito
kära vän
du är hemma
sedan ett par dagar
tystnaden är kompakt
det inser jag nu
när jag funderar på det
för det är så
att innan har jag inte saknat
knappt tänkt på
att du borde vara här igen
att något så massivt
kan försvinna så lätt
din oförmåga
att höra av dig
är bara toppen på isberget
mina känslor
svalnade
sjunkna
som den berömda båten
förvåning
över hur lätt det gick
inte svårt
inte jobbigt
ingen smärta
det kommer nog kännas
när jag ser dig
om jag ser dig
men inte mer än det
hellman går bra
bo kasper snurrar problemfritt
jag är inte där längre
seglat vidare
så mycket
för så lite
önskar dig all lycka till
om det du sagt stämmar
har du mycket att ta tag i
om du ska våga känna helt
och ändå inte dö bitter
tror inte du kommer göra något
det blir för mycket för dig
förlåt om jag tror lågt om dig
men så djupt som du satt dig
är det ett helvete att ta sig upp
fortfarande om det du sagt stämmer
men jag har ju alltid trott dig
ingen mening att sluta nu
jag ger mig själv rätt
det kommer aldrig att ske
jag har vetat hela tiden
är det så?
det kunde lika gärna hänt
för länge sedan
det borde ha hänt
för länge sedan
om det skulle ha hänt
du vet det med
det tror jag
du är bara bättre på att intala dig
funderar nu på
hur din bild av framtiden
egenligen ser ut
vad skådade du
hur fick du ihop pusselbitarna
men jag ska sluta tänka på det
bara att när jag skriver till dig
poppar du upp mer
än du gjort på ett bra tag nu
så jag ska avsluta
sätter mig i min båt igen
lämnar dig på bryggan
ropar lycka till
vänder mig mot solen
och låter vinden föra mig
dit som vinden vill ta mig
måndag 13 september 2010
funkar fortfarande
det funkar fortfarande
om jag skriver här
så hör du av dig
mer fördröjning nu
kanske är det landsförskjutningen
inte vet jag
för jag var inte hemma
inte hörde jag mobilen heller
du hade
nog
om du tillåtit dig
haft åsikter
om det jag gjorde igår
i natt
idag
det tror jag
du hade inte med glädje sett på
men vetat att den vägen
verkar vara den enda kvar
vad jag än försökt intala mig
och vad jag än i varierande grad
krampaktigt har hållt fast i
så är det inte så
inte längre
kanske aldrig var
bara en illusion vi båda gjorde oss
verklighetsflykt
huvudstupa
hjärtat först
om jag skriver här
så hör du av dig
mer fördröjning nu
kanske är det landsförskjutningen
inte vet jag
för jag var inte hemma
inte hörde jag mobilen heller
du hade
nog
om du tillåtit dig
haft åsikter
om det jag gjorde igår
i natt
idag
det tror jag
du hade inte med glädje sett på
men vetat att den vägen
verkar vara den enda kvar
vad jag än försökt intala mig
och vad jag än i varierande grad
krampaktigt har hållt fast i
så är det inte så
inte längre
kanske aldrig var
bara en illusion vi båda gjorde oss
verklighetsflykt
huvudstupa
hjärtat först
nattsoppa
tänker på natten som var
alla kärlekskrockar
inte som du K
utan gammalt
runt ett varv
och tillbaka igen
min förkärlek för
äldre alkoholiserade män
kyssas i en bar är väl alltid trevligt?
en sorts kärlek
jag och B har
den liknar vår på många sätt
det inser jag nu
vi har också hållt den ren och fin
i våra ögon
en sån kärlek som alla ser och vet
djup och stor
utan krav
bara existerar
och vi njuter av gemensamt utebus
när han är i den här stan
kyssas i en bar är väl alltid trevligt?
sedan
min förkärlek för
lätt alkoholiserade yngre män
gemensam vän H
trånar efter mig
relativt besvarat
kyssas i en bar är väl alltid trevligt?
och sedan jag
en annan man
min största förlust
jag hade honom men tappade bort
han fortsätter
dyka upp
gubben i lådan
alltid lika oväntat
och det är jag som blir vek i benen
säger konstiga saker när han är nära
om jag inte tänker mig för
vilket jag naturligtvis inte gör
tar inte tillräckligt djupa andetag
låter munnen prata innan hjärnan
trots åtta år
sedan vi gjorde allt vi ville
och att min vilja att vilja nu är borta
är lungt
har han fortfarande makten
att förvirra
aldrig färdig med honom
och om vi inte kan göra allt vi gjorde då
är det ändå nu jag vill säga till A att
kyssas i en bar är väl alltid trevligt?
men jag gör inget
inget alls
för att hamna där
och samtidigt
som jag tänker det
ringer du på mobilen
som har ljudet avstängt
är inte det lustigt
att du ringer just i den stunden
inte för att jag är förvånad
du är
lite som jag
som du
som jag
jag ser det tydligt nu
hur du
hur jag
med tajming som halkat snett
flyter runt
rädd för kärlek
- Posted using BlogPress from my iPhone
alla kärlekskrockar
inte som du K
utan gammalt
runt ett varv
och tillbaka igen
min förkärlek för
äldre alkoholiserade män
kyssas i en bar är väl alltid trevligt?
en sorts kärlek
jag och B har
den liknar vår på många sätt
det inser jag nu
vi har också hållt den ren och fin
i våra ögon
en sån kärlek som alla ser och vet
djup och stor
utan krav
bara existerar
och vi njuter av gemensamt utebus
när han är i den här stan
kyssas i en bar är väl alltid trevligt?
sedan
min förkärlek för
lätt alkoholiserade yngre män
gemensam vän H
trånar efter mig
relativt besvarat
kyssas i en bar är väl alltid trevligt?
och sedan jag
en annan man
min största förlust
jag hade honom men tappade bort
han fortsätter
dyka upp
gubben i lådan
alltid lika oväntat
och det är jag som blir vek i benen
säger konstiga saker när han är nära
om jag inte tänker mig för
vilket jag naturligtvis inte gör
tar inte tillräckligt djupa andetag
låter munnen prata innan hjärnan
trots åtta år
sedan vi gjorde allt vi ville
och att min vilja att vilja nu är borta
är lungt
har han fortfarande makten
att förvirra
aldrig färdig med honom
och om vi inte kan göra allt vi gjorde då
är det ändå nu jag vill säga till A att
kyssas i en bar är väl alltid trevligt?
men jag gör inget
inget alls
för att hamna där
och samtidigt
som jag tänker det
ringer du på mobilen
som har ljudet avstängt
är inte det lustigt
att du ringer just i den stunden
inte för att jag är förvånad
du är
lite som jag
som du
som jag
jag ser det tydligt nu
hur du
hur jag
med tajming som halkat snett
flyter runt
rädd för kärlek
- Posted using BlogPress from my iPhone
söndag 12 september 2010
tystnad
'jag ringer dig
om inte i morgon
så i övermorgon'
jamenellerhur
fem dagar senare
det är tur jag inte blir förvånad
jag är glad
att du funnit din väg
det som är ditt
här är det uppenbarligen inte
och jag traskar på
inget kan stoppa mig nu
det skulle förvåna dig
vänta får du se
du anar
förstås inte
hur det kan se ut
det som är mitt
min
och du vet inte
- Posted using BlogPress from my iPhone
om inte i morgon
så i övermorgon'
jamenellerhur
fem dagar senare
det är tur jag inte blir förvånad
jag är glad
att du funnit din väg
det som är ditt
här är det uppenbarligen inte
och jag traskar på
inget kan stoppa mig nu
det skulle förvåna dig
vänta får du se
du anar
förstås inte
hur det kan se ut
det som är mitt
min
och du vet inte
- Posted using BlogPress from my iPhone
måndag 6 september 2010
oavancerat + otålig
ännu inte ett pip från dig
jag har en oavancerad gissning
du glömde radera samtalslistorna
kanske bara från igår
kanske från flera dagar
kanske glömde du
det du egentligen skulle hämta
när du hämtade kraft hos mig
kanske blev du konfronterad
runt hörnet
för så hä
NU!!
plötsligt var du här!
ändå
jag skulle skriva
'för så här länge
utan att höra av dig
alls
det måste ha hänt något'
men så kom du
och ja
något hade hänt
inte det jag gissade
på sitt sätt giltigt skäl
på sitt sätt inte
vi pratade om det
att jag inte kan förstå
hur du om jag är viktig
inte tog dig tillfälle
inte kom ihåg
att höra av dig till mig
jag är glad att du är hel
att inget var allvarligare
men jag hade stängt av dig för idag
lagt dig i ett annat hörn av hjärnan
kunde inte plocka fram det jag
som brukar vara jag
med dig
så är det ju skillnad
även innan
någonting har hänt
jag är på väg
och idag halkade du än längre efter
även om du tog tillbaka lite mark
med ditt besök
under ditt besök
(besök är ett dåligt ord för att träffas i en relation)
märkte hur jag satt och vispade med foten
igen
när du var här
det är ett dåligt tecken
otålig men ork-ovillig
många o-ord
känner mig som en katt
som rycker med svanstippen
inget man kelar med
och mest
på konstigt sätt
otålig
jag har en oavancerad gissning
du glömde radera samtalslistorna
kanske bara från igår
kanske från flera dagar
kanske glömde du
det du egentligen skulle hämta
när du hämtade kraft hos mig
kanske blev du konfronterad
runt hörnet
för så hä
NU!!
plötsligt var du här!
ändå
jag skulle skriva
'för så här länge
utan att höra av dig
alls
det måste ha hänt något'
men så kom du
och ja
något hade hänt
inte det jag gissade
på sitt sätt giltigt skäl
på sitt sätt inte
vi pratade om det
att jag inte kan förstå
hur du om jag är viktig
inte tog dig tillfälle
inte kom ihåg
att höra av dig till mig
jag är glad att du är hel
att inget var allvarligare
men jag hade stängt av dig för idag
lagt dig i ett annat hörn av hjärnan
kunde inte plocka fram det jag
som brukar vara jag
med dig
så är det ju skillnad
även innan
någonting har hänt
jag är på väg
och idag halkade du än längre efter
även om du tog tillbaka lite mark
med ditt besök
under ditt besök
(besök är ett dåligt ord för att träffas i en relation)
märkte hur jag satt och vispade med foten
igen
när du var här
det är ett dåligt tecken
otålig men ork-ovillig
många o-ord
känner mig som en katt
som rycker med svanstippen
inget man kelar med
och mest
på konstigt sätt
otålig
tiden rinner ut
ironi
att jag kallas kakan
inte för att det börjar på k
utan för att
du
både vill ha kakan
och äta kakan
inte det att du vill ha mig
det är också för uppenbart
utan din oförmåga att stå
för dig själv
för det du vill
du gör allting halvt
och resultatet blir svagt
på båda håll
och sannolikt värst av allt
du är halv
du klarar inte att vara hel
en gammal klysha
som förstås är sann
är att du bara kan ansvara för ditt eget liv
dina handlingar
hur du väljer att känna och agera
du kan inte göra dina barn lyckliga
genom att ge dem något du inte gör
och sedan gå med böjda axlar
sucka
stöna
stånka
och fräsa
jag menar fortfarande inte
att du ska vara hos mig istället
jag menar fortfarande
att din egen lycka vilar hos dig själv
du vägrar ta hand om dig själv
du vägrar ta hand om din lycka
du går i ledband
och jag tänker på dig
när jag hör bo kaspers 'hund'
det är inte jag som är din matte
jag är byrackan
på andra sidan vägen
din lady
om du är lufsen
fast utan mirakel
inte konstigt
du visar tecken
på depression
ångesten du har
du gör inte det du borde
och borde är inte det du tror
du tror du behöver mig för att må bra
det är din illusion
bara du kan göra något åt ditt eget liv
det har faktiskt inget med mig att göra
och här
jag som skulle kunna vara din bonus
i ett liv där du mår bra
här rinner tiden ut
inte bara för det faktum att
klockan är sju timmar mer
än när evenemanget du inte skulle vara med på
skulle börja
tiden när du skulle vara hos mig
tiden som vi skulle kunna ha tillsammans
mitt tålamod är sju timmar mer
kunde de ändå få med dig dit
blir jag tvungen att förakta
din oförmåga att säga ifrån
inte att du inte är här
det är okej
men om du inte kunde ta ett eget beslut
att stanna på jobbet
eller något viktigt som dök upp
ja då börjar det bli så att tiden rinner ut
än mer än igår
en man som inte kan kämpa för det han själv vill
jag vet du måste ta hänsyn
men det finns gränser
och jag
är trött
har slutat längta
börjar få nog
jag borde nog ändrat mig igår
hållt med om det du sa
att du är svag
vill inte att det ska vara så
men ser det tydligare och tydligare
du är inte beredd på någonting
inte redo för ett endaste dugg
är det inte ditt liv?
hur kan du strunta i det enda liv vi vet att man har?
jag är ingen kämpe
men jag är seg och envis
en självbevarelsedrift som slår de flesta
en positiv läggning
blickar nästan alltid framåt
men jag ser inte
vad du lever för
vad får dig att brinna
som att du valt att dö
redan för tio år sedan
nä det går inte
din tid hos mig börjar rinna ut
jag vänder mig
mot framtiden istället
ser dig inte någonstans
är du bara osynlig
eller är du inte där?
men jag vet svaret
att jag kallas kakan
inte för att det börjar på k
utan för att
du
både vill ha kakan
och äta kakan
inte det att du vill ha mig
det är också för uppenbart
utan din oförmåga att stå
för dig själv
för det du vill
du gör allting halvt
och resultatet blir svagt
på båda håll
och sannolikt värst av allt
du är halv
du klarar inte att vara hel
en gammal klysha
som förstås är sann
är att du bara kan ansvara för ditt eget liv
dina handlingar
hur du väljer att känna och agera
du kan inte göra dina barn lyckliga
genom att ge dem något du inte gör
och sedan gå med böjda axlar
sucka
stöna
stånka
och fräsa
jag menar fortfarande inte
att du ska vara hos mig istället
jag menar fortfarande
att din egen lycka vilar hos dig själv
du vägrar ta hand om dig själv
du vägrar ta hand om din lycka
du går i ledband
och jag tänker på dig
när jag hör bo kaspers 'hund'
det är inte jag som är din matte
jag är byrackan
på andra sidan vägen
din lady
om du är lufsen
fast utan mirakel
inte konstigt
du visar tecken
på depression
ångesten du har
du gör inte det du borde
och borde är inte det du tror
du tror du behöver mig för att må bra
det är din illusion
bara du kan göra något åt ditt eget liv
det har faktiskt inget med mig att göra
och här
jag som skulle kunna vara din bonus
i ett liv där du mår bra
här rinner tiden ut
inte bara för det faktum att
klockan är sju timmar mer
än när evenemanget du inte skulle vara med på
skulle börja
tiden när du skulle vara hos mig
tiden som vi skulle kunna ha tillsammans
mitt tålamod är sju timmar mer
kunde de ändå få med dig dit
blir jag tvungen att förakta
din oförmåga att säga ifrån
inte att du inte är här
det är okej
men om du inte kunde ta ett eget beslut
att stanna på jobbet
eller något viktigt som dök upp
ja då börjar det bli så att tiden rinner ut
än mer än igår
en man som inte kan kämpa för det han själv vill
jag vet du måste ta hänsyn
men det finns gränser
och jag
är trött
har slutat längta
börjar få nog
jag borde nog ändrat mig igår
hållt med om det du sa
att du är svag
vill inte att det ska vara så
men ser det tydligare och tydligare
du är inte beredd på någonting
inte redo för ett endaste dugg
är det inte ditt liv?
hur kan du strunta i det enda liv vi vet att man har?
jag är ingen kämpe
men jag är seg och envis
en självbevarelsedrift som slår de flesta
en positiv läggning
blickar nästan alltid framåt
men jag ser inte
vad du lever för
vad får dig att brinna
som att du valt att dö
redan för tio år sedan
nä det går inte
din tid hos mig börjar rinna ut
jag vänder mig
mot framtiden istället
ser dig inte någonstans
är du bara osynlig
eller är du inte där?
men jag vet svaret
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)