lördag 18 september 2010

borta

du är borta nu

du vet kanske inte om det
men jag vet

helt borta

färdigt
finito
kära vän

du är hemma
sedan ett par dagar
tystnaden är kompakt
det inser jag nu
när jag funderar på det

för det är så
att innan har jag inte saknat
knappt tänkt på
att du borde vara här igen

att något så massivt
kan försvinna så lätt

din oförmåga
att höra av dig
är bara toppen på isberget

mina känslor
svalnade
sjunkna
som den berömda båten

förvåning
över hur lätt det gick
inte svårt
inte jobbigt
ingen smärta

det kommer nog kännas
när jag ser dig
om jag ser dig

men inte mer än det
hellman går bra
bo kasper snurrar problemfritt

jag är inte där längre
seglat vidare

så mycket
för så lite

önskar dig all lycka till

om det du sagt stämmar
har du mycket att ta tag i
om du ska våga känna helt
och ändå inte dö bitter

tror inte du kommer göra något
det blir för mycket för dig

förlåt om jag tror lågt om dig
men så djupt som du satt dig
är det ett helvete att ta sig upp

fortfarande om det du sagt stämmer
men jag har ju alltid trott dig
ingen mening att sluta nu

jag ger mig själv rätt
det kommer aldrig att ske

jag har vetat hela tiden
är det så?
det kunde lika gärna hänt
för länge sedan

det borde ha hänt
för länge sedan
om det skulle ha hänt

du vet det med
det tror jag
du är bara bättre på att intala dig

funderar nu på
hur din bild av framtiden
egenligen ser ut
vad skådade du
hur fick du ihop pusselbitarna

men jag ska sluta tänka på det
bara att när jag skriver till dig
poppar du upp mer
än du gjort på ett bra tag nu

så jag ska avsluta

sätter mig i min båt igen
lämnar dig på bryggan
ropar lycka till
vänder mig mot solen
och låter vinden föra mig
dit som vinden vill ta mig

Inga kommentarer: