söndag 18 juli 2010

o-natt

du var här i natt
snarare i morse
till närmare mitt på dagen

det är inte ditt fel
det är jag själv
som vänder upp och ner på hela min tillvaro

nu är du så längtad och saknad
du sa du skulle ringa innan du åker
jag tror det blev svårt
du borde redan åkt
eller så sover du fortfarande

jag gick in en stund
det blev för varmt ute
kröp upp i sängen där diktsamlingen ligger
slog upp på måfå
och du kommer till mig med en hastighet
som fick mig att tappa andan

mitt hjärta slår baklänges ibland
jag kallar det så
det slår fel
det säger läkarna också
det är ingen fara men är otäckt
som att jag faller i ett hål
och nu när jag läste
och våndades din vånda
protesterade mitt hjärta fysiskt

som jag undrar hur du har det

vi var närmare än någonsin i förmiddags
konstigt att det inte är längre sedan
det känns som lång tid
men det kanske är två timmars sömn emellan som gör det

var är du, hjärtat
hur har du det, älskling
vill ha dig
och vill ha dig här

jag tänker att vi är inte vidare diskreta
du och jag
och jag bryr mig inte speciellt
och jag undrar om du vill att världen ska veta

du gör mig varm
och jag både ångrar och högaktar att vi höll oss
igen
fast jag tänker så mycket och ofta på oss

det vackra ordet oss
vi
du och jag

jag undrar om det finns något sådant

jag vill vägra tro på att världen är bäst
i fantasin
någonstans så tror jag stort på
oss
vi

och lika rädd är jag för det

Inga kommentarer: