på väg från ett dopp
jag tänkte när jag närmade mig
'nej jag känner inget, jag känner ingenting'
men så fel jag hade
magen tog tag som ett skruvstäd
hjärtat tog ett extra slag
och jag studerade bänken som för att memorera den
dotter valde ovanlig väg
jag sa bara ja
tacksamt
på något sätt
vi gick förbi
ditt ställe
jag tror att det kanske var du som satt
med ryggen emot
jag blev knäsvag
tur dotter tog min hand
ledde mig hem
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar